Arkitektur och kyrkor

 

Kyrkor, här avses själva byggnaderna, är både historiska monument och landmärken.

Historiska är de i den bemärkelsen att de ger en bild över vid vilken tid Sverige kristnades, i takt med att missionärer kom under 800-talet och spred ”den vite krists” lära.

Den mest namnkunnige missionären var Ansgar som kallades för Nordens Apostel. Genom Ansgars missionsarbete i dåtidens Sverige, lades grunden till byggandet av kyrkor till den vite krists ära och kyrkoarkitekturen var född. Läs mer om den före detta munken och missionären – senare upptäcktes att Ansgar var en förfalskare, han putsade på sitt CV för att förbättra sin karriär.

De tidigaste kyrkorna
De allra första kyrkorna som byggdes var små kapell, som byggdes i trä eftersom det var ett billigt material. Forskarna tror att de i början byggdes som stavkyrkor, vilka är gjorda av trä. Det att de tidigaste stavkyrkorna var gjorda i trä medförde dessvärre att de stolpar som var nedslagna i marken kom att ruttna. Sveriges enda helt bevarade stavkyrka är Hedareds stavkyrka.

Kyrkoarkitektur och funktionalismen
Under 1900-talet kom arkitekturen att influeras av funktionalismen. Byggmaterial som tidigare använts traditionellt sett byttes ut mot mer samtida material som stål och glas.

kyrka-med-annan-arkitektur-island-732133

Kyrka i modern tappning
Turebergskyrkan i Sollentuna utanför Stockholm, är ett exempel på en kyrka i tiden. Den stod klar i december 2010.

Väggarna är tjocka med putsad betong, vilket symboliserar kyrkans skyddande aspekt. Kyrkan är känd då den är avskalad på kristna symboler för att kunna inkludera alla, inte endast kristna.

De stora fönstren visar på kyrkans tillgänglighet. Kyrkan är byggd i återvunna material, vilket rönt uppmärksamhet internationellt. Taket är täckt med sedumplantor och bland annat är altare, dopfunt och orgelskåp tillverkade av spillvirke. Ett tecken på att man från kyrkans sida tagit ansvar för kommande generationer.

Med stora fönster kan kyrkor, från förr och nu, vara i behov av solskydd – dock utan att förstöra det estetiska intrycket av den vackra kyrkoarkitekturen. Möjligen kan Hagasolskydd.se vara behjälpliga med det.

Stadfäst i lag
Regler för hur ett kyrkobygge skulle gå till stadfästes, infördes, i landskapslagarna under 1200-talet. Var och en i en socken skulle bidra efter förmåga och alla skulle hjälpas åt att bygga och sköta underhållet av kyrkan med tillhörande byggnader. På så sätt gjordes det möjligt att rent ekonomiskt hålla en socken med både kyrka och präst.

Kyrkobyggnadens delar
Byggnader som delas upp längs längdaxeln med pelare, kolonner eller motsvarande kallas för skepp, vilket är vanligt förekommande inom kyrkoarkitekturen.

I korsformade kyrkor finns dels ett långhus som delas in i mitt- och sidoskepp och dels ett tvärskepp. Det är i mittskeppet som huvudgudstjänsten brukar firas.

I den del av kyrkan som kallas altarrummet finns koret. Det finns också en koromgång, en gång som omger koret.

avslutningen på koret är halvrund kallas den absid. I många medeltida kyrkor är altarrummet vanligen beläget i absiden.

Lästips för den vetgirige
Läs gärna boken Domus ecclesiae – studier i nutida kyrkoarkitektur (1963), av prosten Axel Rappe.

 

Taggar: