Subscribe to RSSFör många kyrkor
Det talas om att det finns för många kyrkor i Sverige. Fast då avses själva byggnaderna, kyrkorummet vari kristna gudstjänster hålls, men kyrkan är även avsedd för kristen undervisning.
Enligt Riksantikvarieämbetet fanns det år 2012 cirka 3700 kyrkobyggnader tillhöriga den Svenska kyrkan. Varav 3071 är skyddade i enlighet med 4 kapitlet i Kulturminneslagen, Lag (1988:950) om kulturminnen. Vilken avser kyrkobyggnader som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och har tillkommit före 1940, plus ett fåtal som tillkommit senare. Dock ska de ha ägts eller förvaltats av Svenska kyrkan den 1 januari 2000.
Sjunkande medlemstal
Antalet kyrkor skulle inte ha varit ett problem såvida inte antalet medlemmar i svenska kyrkan sjunkit drastiskt. Det handlar dels om att en äldre generation av trogna gudstjänstbesökare successivt ersatts av en yngre generation som är mer främmande för kyrkan i dess form av religionsbärare med allt vad det innebär. Färre medlemmar leder till sämre ekonomi. Antalet konfirmander har årligen minskat från 80000 till 35000 alltsedan 1970, alltså en minskning på över hälften.
Spräng dem
Den tidigare domprosten H B Hammar, skräder inte orden. I en debattartikel i SVD Brännpunkt från den 7 oktober 2011 menar han att mängden kyrkobyggnader utgör en tickande bomb för Svenska kyrkans ekonomi. Som alternativ nämns att kyrkorna kan säljas till privatpersoner och kanske förändras till kaféer, pizzerior eller för ombyggnad till bostäder.
Svenska kyrkans ekonomi har blivit lidande dels på grund av att Svenska kyrkan numera är skild från staten och dels på grund av att antalet betalande medlemmar blir allt färre.
Inte bara gudstjänster
Kyrkan är inte endast en plats för gudstjänst. Kyrkorummet fyller även andra funktioner, menar Henrik Lindblad, som är samordnare för kulturarvsfrågorna i Svenska kyrkan, som ett svar på H B Hammars debattinlägg.
Kyrkobyggnaderna är en del av kulturarvet och därmed för hela samhället. Förutom gudstjänster används kyrkor även för konserter, föreställningar, utställningar. Skolavslutningar hålls i kyrkorna, om än det varit diskussioner om huruvida det då får förekomma psalmsång och andra religiösa uttryck. Andlighet uttrycks även på många olika sätt idag. En del söker upp kyrkorummet för att finna inre frid, en stunds meditation i stillheten. Andra tänder ett ljus, kanske för någon anhörig som gått bort eller måhända för en bättre värld …
Långsiktighet efterlyses
Henrik Lindblad efterlyser långsiktiga lösningar för användningen av kyrkorna. Några sätt att lösa finansieringen av kyrkorna är att finna långsiktiga hållbara lösningar för underhåll och förvaltning.
Just tillämpningen av olika ändamål, i form av mångbruk och sambruk av kyrkor kan tillhöra den mer framgångsrika lösningarna på Svenska kyrkans ekonomi. Till åtgärderna bör en översyn göras av den vidlyftiga administrationen, vilken torde kunna bantas som vi kan förstå av H B Hammar debattinlägg.
Av dennes slutord kan vi dock utläsa att H B Hammar när en förhoppning om att dennes avslutande ord utmanar trotjänare i Svenska kyrkan att åter fylla kyrkorna för det syfte de är byggda – nämligen för att hålla gudstjänst.
